Social- och hälsovårdsreformen gäller social- och hälsovård samt räddningsväsendet, Statliga myndigheter så som Nödcentralerna omfattas inte av reformen. Social- och hälsovården övergår från kommunerna till de nya välfärdsområdena. Hälsocentralen sköts inte längre av kommunen från och med 1.1.2023. Barnskyddet och barn- och mödrarådgivningen sköts också av välfärdsområdet från och med 1.1.2023. Det är bara några exempel på tjänster som övergår till välfärdsområdet. Det är inte alls självklart att det finns en hälsocentral i hemkommunen eller närområdet efter 1.1.2023 och därför är det ett mycket viktigt val vi har 23.1.2022. Var och en kan påverka sin egen regions utveckling genom att rösta.

Carola Bäckström, kandidat i Vanda-Kervo

https://www.hbl.fi/artikel/valet-i-januari-ar-viktigt/

https://www.facebook.com/backstromcarola/

Svenska folkpartiet i Nylands kretsstyrelse har nominerat fyra nya kandidater till välfärdsområdesvalet i Vanda och Kervo. Sammanlagt har nu 8 kandidater nominerats. Välfärdsområdesvalet äger rum den 23 januari 2022.

SFP i Nyland och Samlingspartiet i Nyland har ingått ett tekniskt valförbund, där SFP har 10 platser på sin kandidatlista. 

– Intresset för välfärdsområdesvalet växer och vi är glada att kunna nominera ytterligare fyra starka kandidater i Vanda och Kervo välfärdsområde, säger SFP i Nylands ordförande Hanna Lönnfors.

Kandidater till välfärdsområdesvalet i Vanda och Kervo:

Thomas Elfgren, kriminalöverkommissarie, Vanda

Hanna Holmberg-Soto, ledande socialarbetare, Vanda

Jan-Peter Sjöroos, försäljningschef, Kervo

Anna-Stina Suhonen-Malm, specialläkare, Vanda

Carola Bäckström, juris kandidat, överinspektör, Vanda

Jan-Erik Jeje Eklöf, verksamhetsledare, Vanda

Patrik Karlsson, pedagogie magister, vice rektor, Vanda

Jouko Nieminen, politices magister, pensionerad affärspolitiskt sakkunnig, Kervo

Att höja lönerna måste få kosta

I och med social- och hälsovårdsreformen övergår ungefär 170 000 kommunalt anställda som gamla arbetstagare till de nya välfärdsområdena. Välfärdsområdena består av både stora och små kommuner, utom Helsingfors som bildar ett eget område. Därför är lönerna för samma arbete inte alltid desamma. Lönerna måste såväl harmoniseras som höjas på sikt. Det är redan nu svårt att rekrytera och behålla personal inom social- och hälsovården. Om två socialarbetare inom samma välfärdsområde har olika löner motiverar det inte socialarbetaren med lägre lön att stanna kvar.

Välfärdsområdena borde även samarbeta i lönefrågor, men inte så att det leder till kartellbildning eller dylikt. Social- och hälsovårdsbranschen är fortfarande en kvinnodominerad bransch. En höjning av lönerna skulle även locka flera män till branschen. Hur det ska genomföras utan att höja skatter eller avgifter av skattenatur är en svår fråga. En diskussion om hur de stigande kostnaderna ska täckas borde kunna föras. Att höja lönerna kommer att och måste få kosta. Det får vi inte blunda för.

Carola Bäckström, Vanda